Här finns referat från äldre träffar
under respektive årtal
2018,2017, 2016, 2015, 2014, 2013,
Jubelåret 2012, 2011, 2010
Här nedan kommer referat från träffar under 2019.
Besök på Ryaveket
Onsdagen den 24 april besökte gillemedlemmar Ryaverket, som är Göteborgs stora reningsanläggning.
Det tar inte bara hand om Göteborgs avloppsvatten utan också det som kommer från ett stort antal kranskommuner
ända från Bollebygd.
Och goda råd fick vi också. Det enklaste var väl att toan endast används för kiss, bajs och toapapper.
Några fakta är värda att nämnas. Drygt 4000 liter vatten per minut kommer in till verket. Samtidigt
alstras 37 kW el och 48 kW värme.
Efter att Sofia besvarat en mängd frågor från vetgiriga deltagare var det dags att beskåda världens
längsta väggmålning - 272 m lång. En fantastisk och detaljrik målning av konstnären Pontus Andersson.
Den visar vad som omgav Göta Älvs stränder från Lilla Edet till Ryaverket.
Imponerade deltagare åkte så vidare till Norra Älvstranden och Leymans Galleri Café Musik för fika med
hembakar gott bröd. Tre trallande jäntor – värdinnan Ewa Elwira, Ollas Ann-Mari och Rosa - underhöll med
uppskattad sång och ukulelespel.
Ännu en lyckad träff var till ända.
Text: Åke Petterson
Passande tröja
Kerstin och Eva - Eva och Walter
Bobergs --- Rosa (och) läppstift
Guinesscertifikatet för den längsta målningen --- Kerstin, Eva och Mare-Lis
Gillevärd och Ordförande
Vid kaffebordet
Vid kaffebordet igen
Tre trallande ukulelejäntor
Bilder: Ollas Ann-Mari och Ingvar Ericsson
Bakning i vedeldad ugn
Från ax till limpa, iallafall nästan.Torsdagen den 28 mars fick vi chans att baka bröd i en vedeldad ugn.
Vi träffades på hembygdsgården i Lundby. Recept fanns på plats liksom alla ingredienser. Ann-Mari hade handlat
och förberett allt, så det var bara att sätta igång.
Vi smulade jäst, smälte smör, värmde mjölk och blandade i mjöl och snart hade vi en stor blank
deg, som sedan vägdes in i lagom stora bitar. Vi rullade, kavlade och krusade stora runda kakor.
Sen kom dagens klo. Grädda i riktig vedugn! Tror ingen av oss gjort detta tidigare.
Jäsa, picka, skjutsa in och plocka ut. Allt under härlig samvaro i 29 graders värme under
ledning av den glade bagaren/eldaren som skötte ugnen.
Röda om kinderna och väldigt nöjda lämnade vi bakstugan med sex nybakade lundbykakor var.
Själv ringde jag in barn och barnbarn till en härlig smörgåskväll.
Tack alla medbagare.
Text: Kikki Rydholm
Ollas Anna-Karin med en kavlad ock krusad kaka redo för jäsning två - och receptet
Ordinarie bagare Göran Utter och Ollas A-M framför degmaskinen
Själva ugnen
Roland, Eva och Inga övervakar och dokumenterar
Gästbagare och fotograf (!)
Brödet under och över
Bilder: Janne Ekman
Dala Gille och Titanic
Torsdagen den 14 mars började med besök på utställningen i centrala stan. Där mottogs vi av Eva Sandström som prickade
av ett 25-tal deltagare.
Titanic-utställningen var en imponerande redogörelse för fartygets jungfruresa och enda resa ut på Atlanten.
Det återstod bara 2-dagars resa till slutmålet New York, när det jättestora fartyget sjönk efter kollisionen med ett isberg.
Med hörlurars hjälp kunde vi gå och se foton och minnessaker från världens största luxuösa passagerafartyg.
Flera svenskar fanns på passagerarlistan och följde med fartyget ner i djupet. Det kalla vattnet var den
främsta orsaken till att så många omkom. Hur kallt det var kunde vi känna på en plats i utställningen.
Lite sorgsna tog vi oss till biografen Göta i Jonsered med Gul Expresbuss. Där hälsades vi välkomna av
Ollas Ann-Mari Grönkvist med make och dotter. De hade gjort i ordning lokalen för lunch med ärter och varm punch.
Vi fick lyssna på Göta Bios ordförande, som berättade om den gamla biografens historia.
Och så var det dags att se Titanicfilmen. Efter halva filmen blev det tid för en bensträckare och fika.
Efter en riktig heldag med Titanic-dramat i Dala Gillets regi, kunde nöjda deltagare vända hemåt med gul expresbuss.
Text: Åke Petterson
Det stolta skeppet
Bordet vi mötte på bion
In vino veritas
Vinet lossar tungans band är en innehållsmässigt eftertänkansvärd översättning.
Årets första Dala Gille-träff torsdagen den 21 februari i Masthuggets Hus handlade om provning av rödvin.
Vår styrelseledamot Senja Hellstrand hade tagit med sig Dala Gille-medlemmen Walter Ryd, vinkännare med universitetskurs bakom sig.
Ett 30-tal intresserade varav många inbjudna gäster bänkade sig till vackert dukade bord med vita pappersdukar,
riktiga vinglas med provranson, cerise-rosa servetter och små söta oäkta rosor i knallgröna pappersvaser. Ljusen
brann och speglade sig i foliefina spottkoppar, som förblev oanvända.
Walter inledde med en kvarts föreläsning om vindruvor med hjälp av bilder på filmduken:
Det finns mellan fem och tiotusen olika sorter. De växer mellan 30 till 50 breddgraden både söder och norr om ekvatorn i
s.k. tempererat klimat. Europeiska utvandrare tog med sig vinrankor och vinstockar till USA på 1800-talet.
När en del återvände hade de med sig vinväxter, som då drabbats av vinlusen. Massor av vinstockar dog. På något sätt
lyckades man få nya vinrankor i Gamla världen. I Chile däremot finns rotäkta vinstockar kvar, ty den förhatliga lusen kunde
ej ta sig över ekvatorn.
Kvällens vinprovning var horisontell, dvs fyra viner från olika druvor i olika prisklasser. Vi instruerades titta på
färg, doft och smak.
Det första var ett Merlotvin från Sydafrika, mörkt, tungt och strävt. Ingen favorit.
Nr två chilensk Cabernet Sauvignon. Mjukt, runt och gott, men svårt att se skillnad på färgen. En klar favorit!
Det tredje glaset innehöll Syrah/Shiraz också från Chile. Passar till grillat enligt Walter.
Vin nr fyra var Zinfandel/Primitivo från USA, doftade sylt och vanilj, smakade lite sött med kraftig syra.
Och kvällens dyraste, 139 kr flaskan. - Detta passar till grillat, menade Walter.
Mellan glasen drack vi iskallt kranvatten och åt pain riche för att neutralisera smaklökarna.
Sen fick vi en lyxtrallrik med flera goda ostar bl.a Grueyere, salami och serranoskinka. Och mera vin!
Och tungans band hade verkligen lossat. Önskemål om att prova vita viner framfördes med acklamation!
Stort tack till Senja och Walter m.fl. hjälpredor för en trevlig träff med Dala Gille.
Text: Birgitta Edgren
Bilder: Janne Ekman
Kan man starta nya traditioner?
Söndagen den 10 februari träffades några av Gilleta medlemmar för att äta söndagmiddag på restaurant Himalaya.
God mat och rimliga priser. Inget särskilt program men trevlig konversation vid bordet.
Bilder: Janne Ekman